perspektiv o häng

Någon gång imorse så föddes min brorson, Vincent.
Syrran hade börjat grina när hon fick messet från brorsan.
Själv hade han börja grina så fort han såg honom, inte så konstigt kanske.
O morsan o farsan var på ovanligt bra på humör. Pricken över i:t så sov jag 11 timmar inatt, det var fruktansvärt skönt. Och allt det här blev en bra början på en bra dag.

Egentligen är det ovannämnda det enda som är riktigt värt o nämna, men det fanns fler positiva saker idag.
Fick ut mer lön än jag trodde jag skulle få, var o kolla på hockey o fick se mitt favoritlag spöa mitt absoluta hatlag med 5-1, kom hem o satte på Vh1 där dom körde top 50 bands, varav 5 av de 6 band jag såg var mer eller mindre favoritband eller band jag gillar. Sen hur man placerar Led Zeppelin efter R.E.M ja det är nog något jag aldrig kan få ett vettigt svar på.

Njae, just nu har jag inte så mycket mer att säga än:
Välkommen till världen Vincent!

En dag får jag förhoppningvis också en unge :)

oväntade saker på oväntade platser

Inne på min favoritklubbs hemsida surfar jag in på forumet och till min förvåning läser jag den lilla, antagligen inte sann, men förträffligt underbara historia.

som man säger i staterna, see for yourself.

"Jag har aldrig riktigt kommit underfund med varför mannens och kvinnans sexualdrift skiljer sig så mycket. Jag har aldrig heller förstått det där med Venus och Mars. Jag har aldrig kommit underfund med varför männen tänker med huvudet och kvinnor med sina hjärtan.

Till exempel. En kväll förra veckan gick min flickvän och jag till sängs.
Passionen börjar glöda i sovrummet, när hon till sist säger, "jag känner inte för det, jag vill att du bara ska hålla om mig".

Jag sade "VA??!! Vad var det där?".
Så säger hon dom orden alla pojkvänner fasar att höra...
"Du är inte tillräckligt i kontakt med mina emotionella behov som kvinna, för att jag ska kunna tillfredsställa dina fysiska behov som man".
Hon besvarade min frågande min med att säga, "Kan du inte bara älska mig för den jag är och inte vad jag gör för dig i sovrummet?".
När jag förstod att inget skulle hända den natten så somnade jag.

Nästa dag så tog jag ledigt från jobbet för att vara med henne. Vi gick ut och åt en fin lunch och gick och shoppade i ett stort
Shoppingcenter. Jag gick med henne i affärerna när hon provade flera olika verkligt dyra klädesplagg. Hon kunde inte
bestämma sig vilken hon skulle ta, så jag sade åt henne att vi tar alla. Hon ville ha skor som komplement till hennes nya kläder.
Så jag sa att vi får köpa ett par till varje ensemble. Vi gick sedan till juvelavdelningen där hon valde ut ett par diamantörhängen.

Tillåt mig säga... Hon var så upphetsad! Hon måste ha trott att jag var ett steg från mentalsjukhuset. Jag började tro att hon testade
mig när hon frågade om hon kunde få ett tennisarmband, när hon inte ens kan spela tennis.
Jag tror att hon trodde jag var knäpp när jag sa, "Det går bra älskling".
Hon var nästan nära sexuell tillfredställelse av allt shoppande.
Med ett jättestort leende sade hon till sist, "Jag tror att det är allt älskling, vi går och betalar".

Jag kunde knappt hålla mig när jag till sist sade, "Nej älskling, Jag känner inte för det."
Hennes ansikte blev helt vitt och hennes haka föll till marken med ett förvånat "VA?".
Jag sade då "Älskling, jag vill bara att du håller sakerna en stund. Du har inte tillräcklig kontakt med mina
finansiella behov som man, för att jag ska kunna tillfredställa dig som kvinna".

Sedan när hon såg ut som om hon skulle döda mig, fortsatte jag, "Varför kan du inte älska mig som den jag är istället för de saker jag köper åt dig?".

Tydligen kommer jag inte att ha sex ikväll heller."


shout!

Samtidigt som The Isley Brothers sjunger ut om hur mycket de vill "shout" så sitter jag med rätt så bittra tankar.
Idag vill jag vara lång, pigg, kunna sjunga och absolut inte vara så här fruktansvärt uttråkad jag nu blev när mina möjligheter att göra någonting roligt gick från typ fyra till noll under en period på nåra timmar.

Vi har alla varit med om det, eller ja kanske inte. Men förhoppningvis är jag inte ensam om att sitta en lördagskväll, eller någon annan kväll för den delen, o känna att den här dagen blev inte i närheten av det man ville/tänkt. Idag hade jag tänkt dra till sthlm eller nyköping för att där gå o inhandla nya skor, vax, jeans och eventuellt någonting mera. Sen skulle jag åka hem o käka, dra till tim o komma hem nångång inatt och sova jävligt länge bara för att få det så där jäkla svårt att somna vid tio tiden som jag bör göra eftersom jag ska upp klockan fem på måndagmorgnar.

När jag fyra minuter över halv tolv imorse vaknade efter en utekväll på krogen som slutade med att jag är ett halvt ciggpaket, ett par vantar och ett tusen svenska kronor fattigare insåg jag att jag är trött, som vanligt.
En timma Pulp Fiction, en tre fjärdedels pizza och en alldeles för lång promenad senare sitter jag på Park Inn och fikar med ingen mindre än Albin (jäkligt trevligt förövrigt). Två och en halv timma senare så sätter jag mig på bussen hem. Det är där vi åter finner dagens egentligen enda misstag - för nu sitter jag här, ensam o bitter, o fruktansvärt uttråkad.

Världen blir så mycket roligare när man är cynisk.
Men, till min glädje har jag relativt nyligen inhandlat en ny tv och en hel del dvd-filmer. Så nu blir det cola, Deer Hunter, nåra avsnitt Vänner och en god natts sömn!

Buono Sera.